Svenska stensorter

I Sverige använder vi graniter, gnejser, svartgranit (diabaser och hyperiter), kalkstenar, marmor, sandstenar och skiffrar som byggnadssten.

Granit är en magmatisk djupbergart, ofta med en grovkornig struktur. Graniten bildas när magman genomgår en långsam avkylningsprocess, Stora delar av Sveriges berggrund utgörs av granit med unika klyvegenskaper som gör den populär i hela världen. Grå och Röd Bohus är två av Sveriges vanligaste graniter.

Gnejs är en metamorf bergart som under höga tryck och temperaturer bildas vid omvandling av en annan bergart, antingen en magmatisk bergart som granit (ortognejs) eller en sedimentär bergart (paragnejs). Hallandia är en populär svensk gnejs.

Diabas, ofta kallad svart granit, är en mörk basisk magmatisk bergart som är mycket hård. Den svarta magmatiska bergarten bildas i sprickor i äldre berg. Sverige är en stor exportör av diabas. Moheda är ett exempel på svensk diabas.

Kalksten är vanligen en sedimentär bergart som bildats vid avsättning av kalkslam och skalrester från olika fossil med skal, till exempel koraller. Den kan även ha bildats genom kemisk utfällning av kalcit. Omberg och Norrvange är exempel på två populära svenska kalkstenar.

Marmor en kalksten som omvandlas när den utsätts för höga tryck och temperaturer i jordskorpan. Vid omvandlingen ändras även den bergartens kemiska sammansättning och kristallstruktur. Marmor är vanligt förekommande i det svenska urberget, som Ekebergsmarmor och Kolmårdsmarmor.

Sandsten är en sedimentär bergart som består av sand och där ha olika sorters bindemedel ger sandstenen olika egenskaper. Bindemedlen kan till exempel vara kvarts, kalkspat, limonit eller lera. Orsasandsten är en av Sveriges vanligaste sandstenar.

Skiffer kan antingen vara en sedimentär bergart där ursprungssedimentet har varit lera med inblandning av glimmer och kvarts eller en omvandlad bergart. Lerskiffer, glimmerskiffer och glimmerkvartsit är vanligast. Offerdalsskiffer är Sveriges vanligaste skiffersort.

Om Svenskt Stenkartotek

Svenskt Stenkartotek utges av Sveriges Stenindustriförbund (STEN), och består av färgbilder och tekniska data för svenska stensorter som bryts av medlemsföretagen. Stenkartoteket ingår i Stenhandboken.

Sten är ett naturmaterial med variationer i färg och textur. En bild kan inte heller ge materialet full rättvisa. Betrakta därför dessa bilder endast som vägledning vid val av färg. Kommunicera ALLTID med prover!

Provningsvärden på olika stensorter är direkt jämförbara endast om samma provningsnorm har tillämpats.

Notera att resultaten som redovisas i detta Stenkartotek mestadels är från provningar genomförda mellan 2003 och 2013. I flera fall finns nyare provningsresultat och då även uttryckt enligt gällande standards krav, till exempel Lägre förväntat värde (LEV) på böjhållfasthet istället för medelvärde. Vi uppmanar er därför att kontakta respektive företag/stenproducent för att få aktuella data.

Till skillnad från medelvärde inkluderar LEV-variationen i mätresultaten och ger alltid ett lägre värde än medelvärdet utan att produkten för den skull är sämre än innan. Se de två räkneexemplen nedan, som visar hur spridningen i materialet påverkar LEV och hur det värdet då kan skilja sig från medelvärdet.

Bild på hållfasthet för olika stensorter.